Nadja och Peter

Hur hamnade de här?

Många är nyfikna på varför Peter och Nadja Tulner med sonen Per, 5, valde att flytta just hit till Östersund, eller rättare sagt till Mosebacken på Frösön. Hur hamnade de här – från att ha levt ett helt liv i Tyskland – och utan varken familj, släkt eller vänner här i Östersund?

– Det förstår jag att man undrar, säger Nadja och skrattar innan hon börjar att berätta.

– Vi hade många problem med sjukdomar och allergier när vi bodde i Tyskland. Vår son var alltid sjuk kändes det som, alltid. Det var väldigt industriellt med otroligt förorenad luft där vi bodde, och hela livssituationen var allt annat än bra för vår son. Så… Vi började fundera på vad det fanns för alternativ med renare luft. Och eftersom jag 2005 studerade i Östersund och vi även har varit här på vintersemester så visste jag att det fanns här, berättar Nadja.

Island var plan A

Så – det var den korta versionen. Men självklart var det en betydligt längre process från att ha längtat efter mindre sjukdomar och ett bättre liv – till att de i dag sitter vid sitt köksbord och berättar om resan de gjort. Plan A var nämligen inte Östersund – utan Island, där paret även gifte sig och som de båda älskar.

– På Island har du både riktiga vintrar och ren luft. Luften på Island är ännu bättre än här. Så det var det vi började göra research på först. Jag beställde en isländsk språkkurs, men insåg snart att det var som att lära sig latin, isländska är så oerhört svårt. Dessutom var det svårt att hitta information om tomter och hus till salu, och när vi väl hittade något så var det extremt dyrt. Till och med att åka dit på semester nu har blivit superdyrt. Så av de två anledningarna, språket och ekonomin, så började vi tänka om.

”Kan du tänka dig att bo här för alltid?”

Blicken riktades nu istället mot Östersund, som Nadja bara hade positiva minnen av från sin tid som student här 2005.

– Jag började läsa på mer om Sverige och om vad som var viktigt att väga in i beslutet. Var det möjligt att få ett jobb i Östersund? Hur ser sjukvården ut? Och det första steget sen var enligt många att först hitta en bra plats att bo på. Sen, efter det, kunde man börja planera för studier eller söka jobb.

Hon fortsätter:

– Vi åkte hit och tittade i februari 2018, och vår son Per följde med. När vi såg hur glad han var här, hur mycket han tyckte om att kunna vara aktiv och springa runt och leka utomhus själv, vilket han aldrig kunde göra i Tyskland, så frågade vi honom: Kan du tänka dig att bo här för alltid? När han då direkt sa ”Ja!” så var det bestämt. 

Köpte hus på Mosebacken

Familjen hade alltså gjort sitt val. De skulle emigrera från Tyskland – och göra en nystart i livet genom att bosätta sig i Östersunds kommun.

– Då började vi söka efter bostäder, och hittade en fantastisk plats där vi direkt kände att vi skulle vilja bo, Mosebacken på Frösön. Det var så vackert, vår drömplats. Och så hittade vi ett fantastiskt hus, ett svart stort trähus med sjöutsikt som vi alltid drömt om. När vi fått gå på visning kände vi bara att vi ville flytta hit – nu. Men det tog ett bra tag med allt runtomkring innan vi till slut äntligen kunde flytta hit i slutet av förra sommaren.

Hur har det fungerat att flytta inom EU?

 – Ja i och med att vi flyttade inom EU så har processen ändå varit ganska enkel, och även om det har varit mycket att ordna med så har allt fungerat väldigt bra. Det tog lite tid att få svenska personnummer men annars har allting gått väldigt smidigt, säger Peter.

De strålar av lycka när de i dag, efter ungefär ett halvår som Östersundare, berättar om allt de upplever som positivt med det nya livet i Östersund.

– Hela förskolesystemet är raka motsatsen från Tyskland. Där är det väldigt strikt allting, och de är ganska stränga, med en hög ljudvolym i lokalerna. Här är det lugn och ro och alla är så vänliga. Per kunde ju ingen svenska alls, precis som oss, men han har lärt sig svenska så otroligt snabbt genom förskolan. Det går jättebra för honom och han lär sig nya ord hela tiden. Och han älskar maten, speciellt köttbullar, säger Peter och skrattar.

Söker jobb och studerar på Mittuniversitetet

De vuxna håller även de på att lära sig svenska, och är just nu i skedet att de funderar på vad de ska göra i yrkeslivet framåt.
– Från början tänkte jag att jag kanske kunde jobba som tyskalärare, vilket jag fortfarande är intresserad av, men så hittade jag en turismutbildning på Mittuniversitetet där jag nu läser ett mastersprogram och trivs väldigt bra, säger Nadja.

Peter har pluggat svenska för invandrare ett antal månader, och i slutet av februari är kursen klar.

– Så från första mars vill jag väldigt gärna börja jobba. Jag har examen i ekonomi och är ganska bra på analytiska frågor, så det skulle kunna vara ett spår. Sen har jag några drömmar om att vara fri och starta något eget också, kanske en egen cykelaffär eller en biljardhall, då cykling och biljard är stora intressen. Så vi får se… Men man får gärna höra av sig om det är någon som har något de tror att jag skulle kunna passa in, säger Peter och skrattar. 

Hur har Östersundarna välkomnat er, tycker ni?

 – Det är helt otroligt, helt helt otroligt. Alla säger: ”Välkomna, vi är så glada att ni är här!”, det är nästan som en chock att alla är så vänliga, jag har aldrig upplevt något liknande. I Tyskland hade folk nog varit misstänksamma om det var det omvända, att vi som en svensk familj plötsligt flyttade dit. Per säger samma sak, att alla är så snälla med honom, så det är fantastiskt och vi är så glada för det, säger Peter och fortsätter:

– Det är en helt annan mentalitet här än i Tyskland också, som vi verkligen uppskattar. Det är mer lagom här, och lugnare. Vi gillar verkligen lagom. Ett ord som inte ens finns i Tyskland.

Familjen Tulners topp 2 i Östersund:

Nadja: Mosebacken. Ett nytt bostadsområde på Frösön, nere vid sjön. Det är magiskt, en drömplats att bo på och vi älskar att bo här. Det är fridfullt, härliga människor, underbar utsikt.

Peter: Promenadstråket/cykelvägen mellan Frösöbron och Vallsundsbron, med den fina utsikten in mot staden.